"Hej" inte "Hello"

En peronlighet kan formas på olika sätt på olika språk. I USA känner mina vänner mig som Minus på engelska och här i Sverige känner ni mig som Minus på svenska och inte tvärtom. Det är skönt att skriva på engelska eftersom min vardag inte ger mig utlopp för mitt relativt nyinlärda engelska språk men det är svårt att få kontakt med mina läsare på samma sätt som jag kan få på det svenska skiftspråket. So goodbye english and hello swedish.. at least for now! (OK, det var ju engelska)!




Ok, idag har vi provat studentmössor och man känner hur den stora dagen närmar sig och den obeskrivliga lyckan blandat med den ringa mängden ångest kryper fram från något mörkt hål längst bak i huvudet. Ungefär som när man ser ljuset i slutet av en lång tunnel genom ett berg i alperna sommartid, man vet inte exakt vad man kommer att få se men det känns bra.
Smått berusad av stämningen (eller kan det var för att jag vaknade ungefär 20 minuter tidigare) väljer jag "storpaketet". I storpaketet ingår studentmössa och en beundransvärd mängd skit som tillexempel en ring som också fungerar som en kapsylöppnare(!), och det kan ju ändå vara bra att ha. I "lilla paketet" ingår mössan och en t-shirt, detta för 400:- mindre, en i högsta grad konsiderabel summa. Gjort är gjort! Men varför sade inte Aleksander eller Nicole till mig?
Glädjens dag (domedagen) inträffar om 226 dagar och min väntan glöder. Den klara majoriteten av mina vänner har tagit studenten i år eller förra året och jag sitter kvar i skolbänken och knegar, men jag klagar inte (jo det gör jag) för jag hade mitt mirakulösa år i USA och detta är vad jag får offra. Nu ska jag dyka ner i skolböckerna igen men jag klagar inte (JO!).