Vad gör man inte för sina vänner?
Klockan slår 10.00 och jag, Aleksander och Nicole trycks in i H&M butiken ungefär som kaviaren trycks ut ur en tub, allt som befinner sig i den stora tuben (den stora kön) ska ut genom den lilla öppningen (in genom portarna). Hur mycket jag än velat gå ifrån kön skulle jag inte haft en chans, helt utan ansträngning tar det 2 sekunder och vips så står jag där, packad som en sill, inne i butiken.
Min kära vän Cecilia Lells hade gett mig uppdraget att i princip lägga vantarna på det jag fick tag på som var i hennes storlek. Jag gick "all in" för uppdraget, det vill jag lova. Efter slag, knuffar, sparkar, arga blickar, hastiga ryck, småbrottning och köpslående fick jag tag på två föremål som var i rätt storlek. Inte visste jag att småtjejer i 16-års åldern hade en sådan djurisk sida... Jag som knappt vet vem Viktor eller Rolf är! Där stod jag mitt i havet av tjejer som slåss om plagg såsom hyenor slåss om den sista biten kött. När jag väl kom fram till herravdelningen hänger där endast 3 par kalsonger kvar, jag roffar åt mig ett par bara för sakens skull. Jag är stolt över min insats!
Nicole gav upp redan innan vi kom in men Aleksander fick tag i både en trenchcoat och en tröja men när det är dags att betala kommer den bittra sanningen fram; Aleksander har inga pengar med sig och man kan inte lägga undan (oj, konstigt). Vi beger oss till barnavdelningen på andra våningen, tar ett par termobyxor för "oversize"-kids, pregar ner jackan och smiter smidigt därifrån, nu kan han hämta pengar i lugn och ro.
Jag är nöjd, Aleksander är nöjd och Nicole bara skrattar. Men om vi ska vara helt uppriktiga, är inte detta smått bisarrt? Det handlar om klädesplagg "made in bulgaria", inget annat!
Min kära vän Cecilia Lells hade gett mig uppdraget att i princip lägga vantarna på det jag fick tag på som var i hennes storlek. Jag gick "all in" för uppdraget, det vill jag lova. Efter slag, knuffar, sparkar, arga blickar, hastiga ryck, småbrottning och köpslående fick jag tag på två föremål som var i rätt storlek. Inte visste jag att småtjejer i 16-års åldern hade en sådan djurisk sida... Jag som knappt vet vem Viktor eller Rolf är! Där stod jag mitt i havet av tjejer som slåss om plagg såsom hyenor slåss om den sista biten kött. När jag väl kom fram till herravdelningen hänger där endast 3 par kalsonger kvar, jag roffar åt mig ett par bara för sakens skull. Jag är stolt över min insats!
Nicole gav upp redan innan vi kom in men Aleksander fick tag i både en trenchcoat och en tröja men när det är dags att betala kommer den bittra sanningen fram; Aleksander har inga pengar med sig och man kan inte lägga undan (oj, konstigt). Vi beger oss till barnavdelningen på andra våningen, tar ett par termobyxor för "oversize"-kids, pregar ner jackan och smiter smidigt därifrån, nu kan han hämta pengar i lugn och ro.
Jag är nöjd, Aleksander är nöjd och Nicole bara skrattar. Men om vi ska vara helt uppriktiga, är inte detta smått bisarrt? Det handlar om klädesplagg "made in bulgaria", inget annat!
Som blåbär lyckas man synas
på de flesta bilder, som pris
fick jag vara med i KvP,
Aftonbladet, Sydsvenskan
o.s.v.
6 comments:
HAHAH hilarious att du syns överallt LOL! att orkade är en annan sak, shit jag hade lökat en halv översvämning därinne
haha, att du orkade gå dit. KAOS! Puss baby!
alltså, jag hade vägrat sätta min fot därinne. det räcker med att bli påmind om folks dåliga sidor av enstaka personer, men liksom 300 pers på samma gång?! frågan är HUR du överlevde!
Hej alskling, hihi roliga bilder, I miss you, vad hander dar hemma?
Foresten vad ar det jag hor om dig, you slut! DU AR BAST I VARLDEN, YOU'Re THE KING; hahaha
Haha, jag ser det framför mig - jag ser hur du helhjärtat springer ner småbrudarna för att få tag på plaggen som Cecilia önskade. Hemskt roliga bilder! Fjällisen möter Viktor & Rolf.
Post a Comment