Jag är fullt medveten om att jag pratar med mig själv när det inte finns någon annan att prata med men här i New York är det jag ju ett skämt i jämförelse. Idag kunde jag räkna ihop 9 olika tokar som går runt/sitter/står/lutar sig/ligger/springer och pratar med sig själva, det är helt otroligt! Men de har mycket mer fulländade konversationer med sig själva när jag mest kastar ur mig en mening eller två ibland.
En man med långt grått hår (totalt nersnöad):
- So, when I bought cigs and stuff yesterday the cashier thought I was stealing, I JUST TOOK A CANDYBAR, that aint stealing.
En man med långt grått hår (totalt nersnöad):
- A candybar is stealing! A peanut aint, OK?
En man med långt grått hår (totalt nersnöad):
- OK, I guess you're right, but how would I know?
Ja, jag stod med hakan på marken och ögon stora som jordglobar (the real deal då alltså). Kunde inte slita mig från denna "street-showen". Liksom "how would I know", öhhhh, du är väl du gubbe lille?!
Jag skakade på huvudet sådär kvickt som de gör i tecknade filmer och gick raskt därifrån.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
HAHAHA, vilken underbart personlighetskluven människa!;)
hahaha! hilarious!
Gissa vad jag får om en vecka....! EN IPHONE!!! /ellis
Post a Comment