I'm back in the game!
Idag gick jag ner till S:t Knuts torg för att köpa lunch och njuta av solen och jag blev genast inslungad i en insjö av modeslavar och designgurus. "Stajl by Malmö" hette festivalen som ägde rum rakt utanför min port och fram till torget. Kreativa malmö-designers sålde och ställde ut sina kreationer samtidigt som alternativ musik strömmade ur stora trähögtalare och slanka skitsnygga modeller gick modevisning ovanpå en ihålig kub. Jag kände mig inte alls lika mal placé som jag hade föreställt mig i en situation som denna. Jag stormtrivdes bland alla genomtrevliga 50-talsinspirerade "S:t Knuts torgare". Efter ett ypperligt kebabköp för 25 riksdaler köpte jag en gammal "kan du vissla joanna-vattenkokare" och ett par piratbyxor som jag säkert aldrig kommer använda, men coola var dem. Ovanpå alla dessa upptäckter var jag på Cuba Café rakt över gatan från torget och försökte mig på salsa igårkväll. Calle fick ett ryck och åkte dit och jag var inte sen eftersom jag inte orkade dra mig ända bort till tunneln. Det kändes som att man var utomlands, 65-åriga tanter och 25-åriga latinos med uppknäppta skjortor svängde runt på dansgolvet som om de aldrig gjort något annat, dansvänligt klädda tjejer rörde sig smidigare än vaten och allt detta till ett liveband som såg ut att ha lika roligt som alla dansare. Jag stod mest vid sidan om och tappade hakan. Visst jag kan grundstegen men I need some coaching. Hade varit hysteriskt roligt om man hade klippt till med den klassiska "armveven" och "hoppa-upp-och-ner-dansen" som är oligatorisk på ställen där jag brukar infinna mig, don't deny it. Jag har bestämt mig för att gå dit ensam en vardag och charma någon dansant tjej och helt enkelt förklara att jag suger på salsa men skulle vilja att hon lär mig i utbyte mot, well.. lunch kanske.
Japp, jag har en egen lägenhet och jag stormtrivs. Och för en gångs skull har jag "99 problems but a bitch aint one" som Jay Z hade uttryckt sig.
Efter att ha jobbat 12 dagar i rad utan att vara ledig känns turkiet med papi pablo pretty on the spot. Vi har bestämt oss för att åka iväg och ingen av oss har varit i turkiet så vafan, vi har två kriterier, sol och kall öl.
Hoscakal! (Som man säger på turkiska.)
Om cirka 50 minuter går lasset från hantverkaregatan 13 till Malmö Airport (före detta Sturup). Istället för att känna oss som hemma bland svettiga och håriga turkar så ska vi prova på solen, ölen och festlivet på Kreta istället. Ny digitalkamera är införskaffad och badshortsen ska äntligen på igen, de har ju knappt få se skymten av solen denna sommar. Huden ska bli brun och håret ska bli blekt, ölmagen ska bli större och skägget längre! Greece here we come!
