Amen?

Nu kom jag hem efter första tentan och första deadlinen. Mycket nöjd med min essay och seminöjd men min tenta, oh well. Det ENDA som surrar i mitt huvud nu är om jag kom in på läkarlinjen i Liverpool eller ej, får besked nästa vecka. Min kropp reagrerar med försvarsposition, precis som jag kan göra något åt det nu, that's just not the case, it's all in the hands of the lord (Liverpool School of Medicine).

Humöret skiner i takt med solen denna dag i Lancaster och jag har unnat mig en fet baguette och cola med Tom, tänkre vägra plugga på en timme nu och bara gå runt och vara minus; gå upp och ner på huvudgatan med glajjorna på och säga "hej, hej, hej, hej". Sounds nice!

Mamma och Pappa, jag är nu ett vuxet barn som jag brukar kalla det och ni vet säkert att jag snusar lite från och till men tänkte bara set the record straight.
Har länge velat berätta om mitt besök i förorten Bury utanför Manchester med Tom, Adam och Esteban;
Vi bestämmer oss för att ta en roadtrip till Tom's hemort för en grym utekväll, efter ett antal öl på någon dodgy bar så spatserar vi till en, för orten, gargantuan nattklubb (där de för övrigt spelade mest ABBA, mysigt). Som alla andra bouncers i detta land förstår de aldrig att "19880627" betyder att jag är 20 år gammal och inte 19880627 år gammal! Anywho, sekunden efter att jag hängt in min jacka känner jag hur en hand stark som självaste Magnus Samuelsson greppar min arm och säger "follow me". Han hade namnbricka och batong så jag slog snabbt bort tankarna om att jag höll på att bli kidnappad och slutade skrika som en stucken gris till Tom att han skulle rädda mig (Tom är en rödhårig speta med fräknar och såg mer rädd ut än vad jag gjorde). Vi kan kalla mannen Magnus. Magnus förde in mig i ett pyttelitet rum bakom baren utan att säga ett ord, där satt ännu en man som berättade för mig att jag såg ut som att jag var på ecstasy. Samtidigt som jag försökte förklara att det var mitt vanliga beteende efter 3 öl (ni vet) började de peta på mig och jag blev klassiskt "strip-searched". Vad tror ni de hittar i min bakficka? Jo, min trogna General. Deras ögon säger "I told you so, you're on drugs". Nu var jag säker på att jag skulle hamna i finkan för resten av natten, men tack vare mitt smooth-talk fick jag dem att ta fram en dator och läsa om snus på internet (haha, yes I did). Första hiten var något i stil med att snus är nyttigare än cigaretter och iomed det var kvällen räddad. Efteråt var jag så skakig, såg ut som om bambi trillat på isen, sålt smöret, tappat pengarna och förlorat sitt jobb samtidigt, så tyckte de att jag såg knarkad ut innan...

To sum up; HÅLL ER BORTA FRÅN BRITTISKA FÖRORTER OM NI SNUSAR!